feels like forever

Jaha då var vi igång igen med skola, höst, framtiden eller vad man ska kalla det. Jag vet inte om jag känner att jag riktigt 'hänger med'. Befinner mig i nån slags bubbla tror jag, betraktar allting utifrån men jag är inte där än. Ändå läser jag vidare i min psykologibok och låtsas som att jag tar in allt. Vill hellre spendera min tid med att lyssna på 'These Days' med Nico. Eller varför inte lite Tallest Man on Earth.

 

Idag får det nog bli ändring på min passiva attityd för jag ska agera fadder åt några vilsna nollor. Har ju inte träffat dom än, men visst var man vilsen då? Dom där dagarna för exakt ett år sedan. Det är ganska skönt att få slippa den känslan nu, tänker man, ändå infinner den sig LITEGRANN. En sommar kan liksom distansiera en lite för mycket från vardagen.

 

Nu ska jag lyssna färdigt på Tallest Man on Earth och låtsas som att verkligheten inte finns. Bara ett litet tag till.