feels like forever

allt är så fint. men jag kan inte uppskatta det. jag vet att jag borde tänka positivt. jag vet att det är mitt eget fel att jag blir ledsen för minsta lilla grej och jag vet att det bara är jag som kan fixa det. men nu är det såhär. jag har en skitdag och varje liten skitgrej adderar till ångesten jag känner.

jo, ikväll är det håkan. kan inte riktigt glädja mig än, men när jag står där framför scenen så kan jag förhoppningsvis glömma allt för en timma eller två.