feels like forever

när jag skriver ett inlägg här är det för att jag redan har skrivit ungefär fem stycken i mitt huvud. det har inte hänt på nästan hela sommaren, men nu helt plötsligt kom det när jag bredde mina tekakor till frukost! såklart försvinner de genialiska och überroliga inledningarna och citaten så fort jag ska sätta mig att skriva, men det är bara för att alla som läser inte ska känna sig hotade. jag menar, om ni visste hur grym jag var egentligen... alla hade blivit så knäckta.

därför skriver jag istället om hur jag inatt gick på paris gator utan en aning om hur jag skulle hitta vägen fram. men ändå hittade jag tack vare en vit lång konstig mast-liknande grej som hängde från taket, men min gamla Nice-värdmamma verkade inte så glad att se mig. i samma ögonblick kom jag på att jag helt hade glömt av att förvarna henne om min ankomst. jag pratade på min knaggliga franska och försökte förklara hur jag hittat dit, men det verkade mest som om hon ville att jag skulle gå. jag sa att det var lugnt, jag skulle hitta ett annat ställe att sova på inatt. egentligen var jag sjukt rädd för att klara mig själv.

sen drömde jag en annan dröm om att jag och elias gick till ica:n och elias köpte en precis dödad kanin, vilket var jätteäckligt. sen skulle jag låna toan, men det var lite jobbigt för den åkte runt i affären som en åkattraktion så jag ville mest hem.