han sover, så varför inte ta itu med mig själv
Jag vet inte vad jag vill säga. Jag säger ibland så dumma saker utan att tänka på vad jag egentligen menar. Jag blir arg, jag blir ledsen för det allra minsta. Jag bryter ihop - inombords. Jag känner hur mitt yttre blir stelare och stelare. Det enda som hindrar att jag faller ihop är den tunna ytskiktet. Detta händer inte alltid. Jag plockar ihop mig själv, eller så gör någon annan det. Men för varje gång känns det som om mitt hjärta blir kallare. Jag vill inte ha en sten till hjärta. Därför skriver jag. Därför gråter jag. Därför sitter jag här och försöker förklara någonting för mig själv. Grejen är att jag kan ha helt fel. Det är svårt att förstå sig på sig själv när man är människa. I alla fall för min del.
Men det här är inte hela jag. Oftast tycker jag om mig själv.
Kommentarer
Postat av: cristina
det gör vi alla, gör och säger dumma saker. mot andra och mot oss själva. och vi är unika i våra sätt att hantera allt som händer omkring oss.
jag har ingen sådandär amerikans-tv-serie-slutkläm men jag har en massa kärlek till dig, systra mi. och kärleken är allt som egentligen spelar någon roll i slutändan...
Trackback
