mitt plugg face
fast nu har jag nästan skrivit klart uppgiften som har deadline imorgon kväll. detta betyder LEDIG i tre fricking dagar. holy moses vad skönt detta ska bli!!! helgen kommer blandat bjuda på den årliga logoped & audionomfesten med tema rymden. har inte bestämt vad jag ska klä ut mig till än. tråkig och bara gå svartklädd, dvs vara rymden? eller som magdalena föreslog, klä ut sig till hunden lajka? får se hur mycket energi jag orkar lägga på detta, ska hursom bli kul!
pussochhej
- jag gillar dig (förmodligen. eftersom bara mina bästisar och typ mami läser detta. kram på er!!)
old signs
elias, min lilla lillebror, har släppt en singel med tillhörande b-sida. så himla fint. lyssna lyssna!
kul jul mu
på biomedicinska biblioteket. ska egentligen skriva studieuppgift B, om barnaudiologi och Tariq 5 år. men jag hamnade visst här.
inatt var en såndär natt när jag övertänkte allt och blev osäker på mig själv och alla andra. det kommer nog aldrig bli så som jag tänker ändå, så varför håller jag fast vid den bilden om hur allt ska vara? måste jag sätta ramar för hur mitt liv ska vara, det kommer aldrig aldrig bli just så. känns inte som att jag kommer någonvart, står still på samma ruta som jag stått på hela hösten. vet inte ens om jag vill vidare, stå kvar, eller bort bort härifrån...
ok. till något mer gladare. snart är det jul. det innebär massa mys och tid med familjen. favorit-kusinen kommer till stan och jag får krama om mina syskon en massa. jag önskar mig nog inte något annat än det i julklapp, bara vara nära mina kära, dom man vet att man alltid kommer att ha. dom som aldrig sviker. hur himla fint är inte det egentligen?
nej.. tillbaka till Tariq och uppgiften.
pussochhej
change of heart
cavern people's nya singeln är så förbaskat jävla klockrent bra att jag inte vet vad. ska försöka att inte lyssna sönder den... den är sådär vemodig och ångestfylld samtidigt som man blir glad och peppad av den. varför är allt dubbelt? jaja. passar sjukt bra som bussmusik för kalla mornar på väg till praktiken.
ps. klicka på bilden för att komma till låten!
rosa
vill bara säga hej, god natt, sov gott. idag var stressigt, huvudvärk, kaos. men fint. jag har hittat det där lugnet som gör att jag mitt i allt kaos kan ta det långsamt, ordentligt och sansat. otroligt skönt. nu väntar en helg av avslappning, mys, häng, advent (!), julkalendern och kanske lite öl på fredagen. jag är nöjd.
söta drömmar önskar en sömnig emilia.
såhär kan det se ut på hjalmar brantingsplatsen efter praktiken ibland. ...and I think to myself, what a wonderful world... (cheesy, men sant)
171013
jo jag lovar, jag ska sudda bort molnen. snart.
men först... skriva ner, skriva bort.
ständigt trött. jag vet inte vad det beror på. eller så vet jag det, men jag orkar liksom bara inte. allt är otydligt och luddigt. hösten är mörk osv. snart är det vinter. och så är jag väl negativ också. nåtsånt.
snälla. var försiktig med vad du säger till mig. jag kan inte hantera det. jag kommer falla ihop i en hög. utmattad, sårad, bortglömt, betydelselös. det är så det känns.
sådär. nu ska jag dansa zumba, få energi igen och komma på hur jävla bra det här livet kan vara ändå. måste bli så, kan inte låta mig själv ruttna i dumma tankar. hejsvsejs!
joseph gordon-levitt
alltså den här killen... dör snygghetsdöden.
att tänka för mycket - och sedan skriva ner det
måndagkväll. lite ångest på det. varför? så svårt att leva i stunden, vara nöjd med sig själv, sin situation. åh, det jag vill just nu är att vara fri. fri från skola, fri från ekonomiska bekymmer - resa iväg till en varm plats med en fin människa och bara vara. glömma allt allt allt som har med ångest att göra.
träna. bli nöjd med sin kropp (lol på den). kommer aldrig att hända. varför ska det vara så svårt att vara nöjd? att känna att man är okej? var det inte jag som skulle vara snäll mot mig själv? fan.
ibland är allt väldigt fint ändå... om man ska försöka se det från den sidan. människor som hör av sig. som säger fina saker. som bryr sig. som verkligen verkligen visar att de bryr sig. sånt är ju guld värt. människor som orkar lyssna. som finns där. är inte det allt man kan önska sig egentligen? ibland behöver jag nog bara nya perspektiv. inte fastna i mörka tankemönster, bryta loss, se något annat. ibland är jag dum mot mig själv. men jag tror att jag kan vara världens snällaste också. när jag behöver det. fan va bra jag är ändå. det sista tar vi med oss.
pussochhej
mvh
bergochdalbanan
söndagstankar
tänker på den scenen i Juno när hon berättar att hon är gravid och pappan säger: I thought you were the kind of girl who knew when to say when och Juno svarar I don't know what kind of girl I am. och hela hennes kroppsspråk och känslan när hon säger det. jag vet liksom heller inte vilken typ av tjej jag är. måste man veta det? är det inte korkat att placera sig själv i ett fack när risken är att man bara kommer fastna där och hata sig själv för att man inte alltid platsar. så jävla fel.
vill vara fri, inte döma mig själv. vara snäll mot mig själv. acceptera att jag förändras och tänker i nya banor. men det är så svårt när man är van att vara och bli sedd på ett visst sätt. men jag måste försöka. jag förtjänar allt fint i världen. det vill jag tro på. så ska man väl tänka om sig själv? jag ska bli bästa vän med mig själv, älska mig själv trots mina brister. fan va bra! får se hur detta går...
såhär seriöst kan det se ut när man filosoferar en söndagkväll...
och såhär kan det se ut när man kör en selfie på snapchat
let me fall
river en vacker dröm
jag vet inte hur jag ska förhålla mig till allt. jag tänker att jag måste ta beslut om saker, bestämma mig, vara säker. och det bör ske nu nu nu. men det kanske är okej att ibland låta saker hända? bara leva i stunden och se vad som kommer. jag tror det betyder att man är mer lycklig i denna stund, men det kanske också betyder att den eventuella smärtan kommer att kännas mycket mer sen. för det är en sak som är säker. jag känner mycket. även om det ibland inte finns någon anledning till det, och även om känslan inte är rimlig. för känslor är inte rimliga. och jag tycker att man måste få visa sig sårbar ibland.
vad är meningen om vi ska gå runt och visa upp vår slipade fasad hela tiden? inte låta någon komma in på djupet? det får självklart inte gå till överdrift genom att älta allt och leva i det förflutna. men jag tror att vissa saker bör bearbetas för att kunna gå vidare. jag kanske har fel och det gäller säkert inte alla saker. men det här är bara de tankarna jag har just nu. en lördagsmorgon i början av oktober.
nu ska jag sluta skriva flummiga saker för snart ska jag träffa de finaste syskonen i hela vida världen.
trevlig helg!
ickerelaterad bild från i somras. livet bara.
haim
alltså, dessa systrar. ungefär det enda jag lyssnar på just nu.
så. himla. bra.
juno
min favoritfilm sedan 2007, då den kom ut, fick avsluta min måndag. femtioelfte gången jag ser den. så fin och rolig. dessutom bästa soundtracket. och ellen page. så vacker.
positivaemilia
och där var sommaren igång, med jobb, värme och ensamhet. ja, det har bara gått en jävla dag. en jäääävla (JA jag tycker om att säga 'jävla') dag av att sitta hemma och jag känner mig bortglömd av alla. kanske inte alla. verkligen inte alla. borde jag belysa det positiva istället för det negativa i denna lilla blogg möjligtvis? det blir ju så att jag känner för att skriva av mig just dom studerna jag är rastlös, känner lite ångest och bara är lite allmänt blå. ja så är det.
låt oss ändra på det? jaha! bra första dag på jobbet! de äldre damerna går runt med sina 'klännings-scrubs' och bara ben och jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om det. är det verkligen enligt vårdhygien-rutinerna...? haha det ser lite gammalmodigt ut hursom. jag log lite åt detta för mig själv i alla fall, sedan tog jag en kaffe i solen, tog emot några patienter och skrev lite journal. ganska chill första dag helt enkelt! är dock fortfarande för långsam och måste verkligen bli snabbare. men hey, dag ett. ge dig själv ett break emilia. en break / ett break? jag vet inte. svengelska in my <3.
jaha! hoppas lite på pissväder så att det känns bra att jobba typ! (den kommer jag ångra). och bra väder i augusti tack! då är jag ledig! och behöver inte skriva utropstecken och låtsas att jag är positiv! där har vi det! blogginlägget of the year! ha de!
jag - glad 'på riktigt'. trots slitet hår!
